Konjunkturläget i Blekinge

Senast uppdaterad: 2024-06-19

Om konjunkturläget i Blekinge

Rapporten syftar till att ge en övergripande bild av konjunkturläget i Blekinge län med hjälp av nationell och regional statistik hämtad från offentliga databaser. De olika källorna anges i figurerna. Region Blekinge tar fram rapporten och uppdaterar innehållet varje kvartal. För frågor om rapportens innehåll kontakta johan.raustorp@regionblekinge.se eller simon.ljungqvist@regionblekinge.se.

Läs mer om statistiken

I rapporten använder vi statistik från en rad olika källor. Till varje figur i rapporten finns hänvisning till var data är hämtad och bearbetad. I huvudsak har vi använt data från Arbetsförmedlingen (Arbetslöshet och varsel), Konjunkturinstitutet (BNP-prognos, konjunkturbarometern och styrränta), SCB (arbetskraft, befolkning, inflation, konkurser, sysselsättning) och Tillväxtverket (turism).

Konjunktur

• Sverige befinner sig i en lågkonjunktur som bottnar i år.
• Hushållen är mindre pessimistiska men konsumtionen utvecklas svagt.
• Fallande inflation och lägre räntor.

Läs mer och visa figurer

Sverige befinner sig i en lågkonjunktur

Under stora delar av 2022 var den svenska konjunkturuppgången god. Men omvärldsfaktorer har bidragit till att konjunkturläget successivt har försämrats och Sverige befinner sig sedan knappt ett år tillbaka i en lågkonjunktur och under stora delar av 2023 var BNP-tillväxten negativ. För 2023 som helhet minskade BNP med 0,2 procent. Hög inflation och stigande räntor har minskat köpkraften, vilket resulterat i minskad konsumtion och minskat bostadsbyggande. Även minskade investeringar i näringslivet har bidragit till den negativa tillväxten.

Det finns dock flera saker som pekar på att lågkonjunkturen bottnar under året. Efter ett par år med hög inflation har den fallit kraftigt den senaste tiden och närmar sig Riksbankens mål om 2 procent. Hushållen är betydligt mindre pessimistiska när inflation och räntor faller, vilket ökar konsumtionen. Under det första kvartalet 2024 var BNP-tillväxten 0,7 procent, men den relativt höga tillväxten bedöms vara tillfällig och hushållens konsumtion bedöms stiga tydligt först i slutet av året. Konjunkturinstitutets bedömning är att det bidrar till att lågkonjunkturen bottnar i år men att Sverige fortsatt befinner sig i en lågkonjunktur även nästa år.

Flera enkätundersökningar visar också på en stigande optimism. Barometerindikatorn som väger samman stämningsläget i näringslivet och bland hushållen har vänt uppåt de inledande månaderna på 2024 efter att den sjönk kraftigt under hösten 2022. I maj 2024 minskade dock barometerindikatorn något jämfört med föregående månad och uppgick till 94, vilket fortsatt är under det historiska genomsnittet. Ett värde över 100 motsvarar en starkare ekonomisk tillväxt än normalt i jämförelse med ett historiskt genomsnitt och ett värde över 110 en mycket starkare tillväxt än normalt. På motsvarande sätt indikerar ett värde under 100 att läget i ekonomin är svagare än normalt och under 90 mycket svagare tillväxt än normalt. Hushållen är mindre pessimistiska än tidigare och hushållens konfidensindikator har ökat åtta månader i rad, vilket är ett resultat av ljusare utsikter och förväntningar på den egna ekonomin. Totalt sett är indikatorn dock fortsatt låg och pekar på ett svagare stämningsläge än normalt (91,3 i maj).

I näringslivet var, till skillnad från hushållen, stämningsläget under stora delar av 2022 positivt men optimismen dämpades under hösten 2022 och under 2023 har konfidensindikatorn för näringslivet legat under 100. Inledningen på 2024 har indikatorn åter stiget fram till maj då den minskade och uppgick till 94,6. Konjunkturavmattningen har synts i hela näringslivet men varit särskilt påtaglig inom handel, tjänstesektorn samt bygg och anläggning. I återhämtningen efter pandemin har industrisektorn agerat draglok i ekonomin och även under 2023 och inledningen på 2024 har konfidensindikatorn legat runt det historiska medelvärdet. Konfidensindikatorerna för övriga sektorer låg i maj månad mellan 92,3–95,4, vilket indikerar ett lägre stämningsläge än normalt även om indikatorerna har stigit sedan bottennivåerna.

Lägre inflation och räntesänkningar

Omfattande störningarna i leverans- och värdekedjor i kölvattnet av pandemin, krig och expansiv ekonomisk politik har resulterat i att inflationen stigit kraftigt. Under hösten 2022 kulminerade inflationen då inflationstakten var den högsta sedan 1991 och uppgick till över 10 procent och för 2023 landade inflationen på 6 procent, vilket är betydligt högre än löneutvecklingen under året. I maj 2024 uppgick KPIF-inflationen till 2,3 procent, vilket är i nivå med föregående månad. Inflationsnedgången under senare tid är en konsekvens av bland annat lägre energipriser och råvarupriser samt Riksbankens räntehöjningar. Utvecklingen innebär att reallönerna förväntas börja växa under året efter att ha minskat kraftigt under 2022–2023. Konjunkturinstitutets bedömning är att KPIF-inflationen kommer vara lägre än 2 procent under andra halvåret 2024.

Snabbt stigande räntor har bidragit till att hushållens köpkraft och konsumtion minskat. Sverige har under lång tid haft rekordlåga räntor, men i takt med att inflationen skenade höjde Riksbanken under en 18-månadersperiod styrräntan från 0 till 4 procent. I maj sänkte Riksbanken styrräntan med 0.25 procentenheter, vilket är den första sänkningen på över åtta år. Trots det är räntenivån fortsatt på nivåer som är de högsta sedan före finanskrisen och början på 2008. Både Riksbankens egna prognoser och Konjunkturinstitutet prognos pekar på fortsatta räntesänkningar framöver.

Sysselsättningsutvecklingen i Blekinge

Kriser och ekonomisk lågkonjunktur drabbar inte hela landet på samma sätt och i samma utsträckning, vilket både finanskrisen och pandemin är tydliga exempel på. Finanskrisen påverkade Blekinge kraftigt med vikande global efterfrågan och export. Det innebar att sysselsättningen i näringslivet föll kraftigt under ett par år. Mellan 2007–2009 var minskningen av arbetstillfällen i länet störst av samtliga regioner. Återhämtningen de efterföljande åren gick framför allt snabbt i storstadsregionerna Stockholm och Skåne tillsammans med närliggande Uppsala och Halland. I Blekinge var den ekonomiska utvecklingen svag i återhämtningsperioden likt för flera andra industritäta regioner och länet hade under flera år en nolltillväxt. Under pandemin påverkades i stället branscher som handel, hotell och restaurang samt kultur som en konsekvens av restriktioner och social distansering.

Trots en vikande konjunktur höll arbetsmarknaden emot länge men under hösten 2023 började antalet sysselsatta att minska. Den senast tillgängliga statistiken över sysselsatt dagbefolkning, det vill säga de anställda med arbetsställe i Blekinge, visar på en minskning under det första kvartalet 2024 med 0,2 procent jämfört med det första kvartalet 2023. Det är 0,1 procentenheter lägre än riksgenomsnittet. Sedan pandemin har sysselsättningsutvecklingen i länet, jämfört med samma kvartal föregående år, legat under riksgenomsnittet i stort sett samtliga kvartal. I relation till det första kvartalet 2020 har samtliga regioner haft en sysselsättningsökning men Blekinges utveckling har i sammanhanget varit blygsam med en tillväxt på 1,1 procent, vilket är långt under riksgenomsnittet och den 17 högsta tillväxten av samtliga regioner. Det finns en stor spridning mellan regionerna för den analyserade perioden. Exempelvis får den kraftiga industriella utbyggnaden i Västerbotten stort genomslag. Bland kommunerna i Blekinge har sysselsättningstillväxten varit högst i Karlskrona och Karlshamn.

Det har dröjt innan inbromsningen i ekonomin har spillt över på arbetsmarknaden. Under hösten 2023 ökade antalet konkurser kraftigt om än från låga nivåer. Utvecklingen har fortsatt under inledningen av 2024 och i maj gick åtta företag i konkurs i Blekinge, vilket var fyra färre än året innan. Under årets fem första månader har totalt 49 företag gått i konkurs, vilket var 17 fler än motsvarande period föregående år.

1

2

3

4

5

6

7

8

9

Arbetsmarknad

• Lågkonjunkturen har spillt över på arbetsmarknaden och arbetslösheten i landet förväntas toppa under 2024.
• Ökat antal personer berörda av varsel.
• I Blekinge har arbetslösheten åter minskat under de senaste månaderna och länet har en fortsatt hög sysselsättningsgrad.
• Fortsatt stora skillnader i arbetslöshet mellan olika grupper.

Läs mer och visa figurer

Lågkonjunkturen märks även på arbetsmarknaden

Arbetsmarknaden har under konjunkturavmattningen i svensk ekonomi stått emot länge. En viktig förklaring är den fortsatt höga efterfrågan och stora bristen på arbetskraft inom flera sektorer. En annan förklaring är att lågkonjunkturen slår genom med viss fördröjning på arbetsmarknaden. Men under hösten 2023 försvagades utsikterna och lågkonjunkturen började spilla över även på arbetsmarknaden. Arbetslösheten ökade och Konjunkturinstitutet bedömer att arbetslösheten i Sverige kommer att öka och når sin topp under 2024 för att åter minska under 2025 när sysselsättningen stiger. Ett annat tecken på en försvagad arbetsmarknad är att antalet personer berörda av varsel i riket ökade under hösten 2023, men från relativt låga nivåer och är fortsatt långt under de nivåer som rådde under pandemins inledande månader. Den utvecklingen har fortsatt inledningen av 2024 och samma mönster kan ses i Blekinge och under de fem första månaderna av 2024 har antalet varsel ökat kraftigt och uppgick antalet varslade till 458 personer. Det är fler personer berörda av varsel i Blekinge än för både 2022 och 2023 tillsammans. Under 2023 och inledningen av 2024 var det framför allt tillverkning, bygg och handel som var de branscher med flest varslade personer. Under maj månad är det vård- och omsorgsbranschen som har flest personer berörd av varsel. 4 Arbetslöshetsnivån ökade kraftigt under våren 2020 och pandemins första månader och kulminerade i juli samma år. I förhållande till övriga svenska regioner ökade arbetslöshetsnivån i Blekinge inte i samma utsträckning. Arbetslösheten i länet steg från 10 till 10,6 procent medan den i riket steg den från 7,4 procent till 9,2 procent. Till skillnad från finanskrisen påbörjades återhämtning snabbt och statliga stöd, lättade restriktioner och utvecklandet av vaccin bidrog till en god återhämtning på arbetsmarknaden.

Det sker för närvarande stora förändringar i arbetslöshets- och sysselsättningsstatistiken. Det har inneburit att beräkningen av andelen arbetslösa har förändrats, vilket har resulterat i att statistiken över andelen arbetslösa inte går att jämföra med beräkningssättet som använts tidigare. Med det nya beräkningssättet finns en tidsserie från 2021 och framåt. Den stadigt fallande arbetslösheten efter pandemin stannade av under hösten 2023 och både i Blekinge och i riket ökade arbetslöshetsnivån. Under de senaste månaderna har arbetslöshetsnivån åter minskat och i maj i år uppgick arbetslösheten i länet till 7 procent, vilket är i nivå med samma period föregående år men betydligt lägre än både under 2021 och 2022. Med en god utveckling från sommaren 2020 har differensen i förhållande till riksgenomsnittet minskat och uppgick i maj månad till 0,5 procentenheter, trots det har Blekinge den sjätte högsta arbetslösheten i landet.

Sedan inledningen på 2021 har arbetslösheten minskat i samtliga länets kommuner. Återhämtningen har varit särskilt god i Ronneby men trots det är arbetslösheten i Ronneby högst i länet. Lägst är arbetslösheten i Karlskrona följt av Sölvesborg, vilket också är de kommuner som har en lägre arbetslöshet än riksgenomsnittet.

Ett alternativ och komplement till arbetslöshetsstatistiken är att titta på sysselsättningsstatistik. Sysselsättningsgraden mäter hur stor andel av befolkningen i arbetsför ålder (20–64 år) som bor i Blekinge och som har ett arbete, oavsett var de arbetar. Måttet indikerar balansen mellan befolknings- och jobbtillväxten i länet. Det är relevant eftersom det inte endast relaterar till arbetskraften utan fångar aktivitetsgraden för hela befolkningen i arbetsför ålder. Tidigare har den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken på regional nivå varit förenad med relativt lång eftersläpning men med ny registerbaserad statistik från SCB (Befolkningens arbetsmarknadsstatus - BAS) är det möjligt att med ett par månaders eftersläpning redovisa sysselsättningsgraden i länet. Det öppnar upp nya möjligheter och bland annat kan vi tydligt se säsongsvariationerna i sysselsättning, där antalet sysselsatta ökar kraftigt under sommarmånaderna.

Sysselsättningsgraden i Blekinge har under lång tid legat under riksgenomsnittet. Från 2020 har gapet successivt minskat och i mars 2024 var sysselsättningsgraden 0,4 procentenheter högre i Blekinge än i riket. Sysselsättningsgraden i länet uppgick till 79,8 procent, vilket var högre än motsvarande period 2020–2023. Sysselsättningsgraden var högst i Karlskrona (81,4 procent) följt av Sölvesborg (80,7 procent och Karlshamn (79,3 procent).

Fortsatt stora skillnader i arbetslöshet

Den positiva utvecklingen på arbetsmarknaden de senaste åren har inneburit att arbetslösheten har sjunkit för samtliga grupper, men arbetslöshetsnivån varierar fortfarande kraftigt åt mellan olika grupper. Mellan könen är skillnaderna relativt små medan de är desto större mellan olika födelseregioner. För inrikes födda är arbetslöshetsnivån låg (4,4 procent) medan för utrikes födda är arbetslöshetsnivån relativt hög (18,9 procent). Trots att arbetslösheten för utrikes födda har minskat i snabb takt de senaste åren är närmare hälften av de inskrivna på Arbetsförmedlingen i Blekinge födda i utlandet. Det innebär att integrationen är en central fråga då bristen på efterfrågad kompetens är stor samtidigt som den tillgängliga arbetskraften till stor del utgörs av personer som är födda i ett annat land än Sverige.

Förändringarna på arbetsmarknaden går snabbt och strukturomvandlingen har sannolikt påskyndats av pandemin. Automatisering och digitalisering har blivit vanligare inslag i många arbeten, vilket ställer nya och ofta högre krav på arbetskraftens kompetenser. Redan före pandemin fanns det många arbetslösa som saknade efterfrågade kompetenser och den nu accelererande strukturomvandlingen riskerar därför att öka obalansen på arbetsmarknaden. En stor skiljelinje på arbetsmarknaden är en fullföljd gymnasieutbildning.

1

2

3

4

5

Befolkning

• Antalet invånare i Blekinge har minskat fem år i rad.
• Inledningen av 2024 visar på en fortsatt negativ befolkningsutveckling i länet.
• Befolkningsutvecklingen från andra halvåret 2023 påverkas av Skatteverkets kontroller.

Läs mer och visa figurer

Invånarantalet fortsätter att minska i Blekinge

De senaste decennierna har präglats av en kraftig koncentration av arbetstillfällen och människor till färre men större platser. I Sverige har storstäder, större städer och kringliggande pendlingskommuner haft högst befolkningstillväxt medan mindre kommuner med lägre tillgänglighet till städer generellt sett har haft en svagare utveckling. Det har resulterat i stora skillnader i befolkningsutvecklingen mellan landets regioner och Blekinges befolkningstillväxt har under lång tid varit relativt svag. Mellan 2000–2023 har utvecklingen i länet tillsammans med Kalmar varit svagast i södra Sverige.

I alla regioner är det invandring som bidragit mest till tillväxten och i Blekinge har invandringen under hela 2000-talet varit avgörande för befolkningstillväxten. Samtidigt har både födelsenettot och inrikes flyttnettot varit negativt. I samband med hög invandring under ett par år växte länet kraftigt och i nivå med riket. I takt med att invandringen till Sverige minskat i omfattning har också tillväxten avtagit.

2023 var det femte raka året som Blekinges folkmängd minskade och i faktiska tal har invånarantalet minskat med 1710 personer under den senaste femårsperioden (2019–2023). Den minskade invandringen har inneburit att den inte fullt ut kunnat kompensera för ett fortsatt negativt inrikes flyttnetto och ett negativt födelsenetto. Vid utgången av 2023 uppgick invånarantalet i länet till 157 973 personer. Under andra halvan av 2023 påverkas den redovisade befolkningsstatistiken av att Skatteverket påbörjat kontroller av personer med upphörda uppehållstillstånd, vilket har lett till att fler personer än vanligt avregistrerats som utvandrade. I Blekinge har det bidragit till en kraftig befolkningsminskning under året.

Den senaste femårsperioden har invånarantalet minskat i alla kommuner i Blekinge med undantag för Sölvesborg där folkmängden ökat marginellt. Befolkningsutvecklingen var negativ i samtliga kommuner under 2023 och i ett par kommuner - Karlskrona och Ronneby - får Skatteverkets kontroller stort genomslag. Preliminär statistik för de fyra första månaderna 2024 visar att folkmängden minskat i samtliga länets kommuner och vid april månads slut uppgick folkmängden till 157 609 personer, vilket innebär att folkmängden minskat med 364 personer under inledningen av 2024. Även borträknat Skatteverkets kontroller har länets befolkning fortsatt att minska under året.

1

2

Turism

• Fler gästnätter i Blekinge 2022 och 2023 än före pandemin.
• Blekinge är en attraktiv besöksregion och sommardestination med 646 000 gästnätter under sommarmånaderna 2023.

Läs mer och visa figurer

Fler gästnätter i Blekinge än före pandemin

Restriktioner, stängda gränser och social distansering hade stor inverkan på besöksnäringen under pandemin med en kraftig minskning av antalet gästnätter under 2020 (36 procent). Stängda gränser innebar att inresor till Sverige minskade men restriktionerna innebar även att antalet företagsresor minskade. I Blekinge minskade antalet gästnätter med 21 procent under 2020, vilket motsvarar 212 000 gästnätter. Även sysselsättningen inom hotell- och restaurangbranschen minskade även om sysselsättningsminskningen i Blekinge också var lägre än i riket.

Bortsett pandemiperioden har antalet gästnätter i Blekinge ökat över tid. Lättade restriktioner och ökad vaccinationsgrad bidrog till återhämtning under 2021 (19 procent). Trots det var det antalet gästnätter 6 procent färre än 2019 (vilket var första året som antalet gästnätter i Blekinge totalt uppgick till över en miljon). Återhämtningen fortsatte under 2022 med en tillväxt på 12 procent i antalet gästnätter, vilket innebar att antalet gästnätter i faktiska tal passerade nivåerna före pandemin. Preliminär statistik för 2023 visar att antalet gästnätter fortsatt låg på en hög nivå och totalt uppgick till 1 072 992 i länet, vilket är i paritet med antalet för 2022.

Före pandemin stod den utländska turismen för runt 25 procent av det totala antalet gästnätter men under 2020 sjönk de utländska gästnätter med 77 procent och andelen av det totala antalet gästnätter till endast 10 procent. Under 2023 visar den preliminära statistiken att de utländska gästnätterna var tillbaka på samma nivåer som före pandemin.

Sommarmånaderna är viktiga för turismnäringen och för Blekinge som sommardestination sker en kraftig befolkningsökning under sommarmånaderna. De senaste åren har sommarmånaderna stått för omkring 60 procent av det totala antalet gästnätter under året. I faktiska tal mellan juni och augusti 2023 uppgick antalet gästnätter till drygt 646 000, vilket var något fler än under 2022.

1

2